Nu lägger höjdhopparen Linus Thörnblad av.
Depressionen han drabbades av 2010 stoppar 27-åringen.
– Det finns de som inte förstår mitt beslut och jag förstår att de tänker så. Men det är inte värt det, jag vill komma tillbaka som människa nu, säger han till SportExpressen.se.
Moskva 2006.
En ung skåning vid namn Linus Thörnblad glider över den personliga rekordhöjden 2.33 vid inomhus-VM och fixar ett svenskt brons.
21-åringen lyftes fram som Sveriges kommande storstjärna och framtiden såg ljus ut.
Linus Thörnblad skulle bli bäst i världen.
Sex år senare meddelar nu Lundapågen att karriären är över - vid 27 års ålder.
– Det känns ganska naturligt med tanke på allting som har hänt. Jag är sugen på att komma tillbaka som människa och komma tillbaka till ett normalt liv. Det här är något som har växt fram under en lång tid även om det var ett svårt beslut, säger Linus Thörnblad när SportExpressen.se når honom på onsdagseftermiddagen.
Höjdhoppsstjärnan hamnade i en djup mental svacka och drabbades av utbrändhet.
Depressionen slog hårt och gjorde så att han varken kunde träna eller umgås med vänner.
Kraven och pressen blev för mycket.
– De bästa åren i mitt liv har varit i samband med idrotten, men ibland händer det oväntade saker som man inte kan styra. Första året kunde jag inte träna någonting, det sista halvåret har jag börjat motionera lite och träna för att hålla mig i form, säger han.
– Det som har hänt har egentligen inget med själva idrottandet att göra, det har med personen som man är att göra. Jag gör det här med 120 procent och kanske ska man ligga på 95 procent. Jag har tänkt på träning, kost och teknik 24 timmar om dygnet.
Var det uteslutet att fortsätta?
– Jag hade kunnat åka runt och hoppa 2.25 och inte tränat så mycket, men det som krävs för att ta steget upp till 2.35 är enormt. Jag skulle inte klara av det mentalt. Jag skulle gärna ha gjort det här i många år, men det kan kosta mig alldeles för mycket. Det är inte värt det, det finns inget som är värt att hamna där jag har varit. Jag har varit där två gånger och efter den andra gången bestämde jag mig för att det fick räcka.
Hur har omgivningen reagerat på ditt beslut?
– De flesta har haft det här på känn, de vet vilket liv jag har haft de senaste 20 månaderna. Nu har jag vaknat till liv och kunnat hänga med för att göra grejer. Så de tycker att det är härligt, säger Thörnblad.
– Sedan finns det de som inte förstår mitt beslut och jag förstår att de tänker så. Jag själv hade inte förstått det för två år sedan. Vissa tror att det räcker med att man åker till Thailand i två veckor och sedan ska allt vara bra, men det är inte utbrändhet.
Han lyckades dessutom hoppa imponerande 2.38.
Men det största minnet från karriären kommer från Göteborg.
– EM på hemmaplan 2006 är den mäktigaste upplevelsen. Tänk 40 000 personer som klappar i takt, det var grymt. Bara att få uppleva ett mästerskap på hemmaplan, säger han.
Ångrar du något från karriären?
– Nej, det gör jag inte. Men det bästa rådet jag har att ge till andra aktiva är att uppskatta allt och inte ta saker för givet. Som elitidrottare får man allt serverat under karriären och jag tog själv saker för givet. Det ska man inte göra.
Vad händer nu?
– Jag försöker göra allt för att komma tillbaka och undviker att stressa och pressa mig själv. Jag vill komma tillbaka till vardagen och vill inte ta beslut om livet nu. Men i framtiden arbetar jag förhoppningsvis med idrotten, något med träning kanske.
Vad gör du i dag då? Första dagen som före detta friidrottsstjärna.
– Det är en rätt så skön dag. Jag gör en aktivitet varje dag. För sex månader sedan var jag inte utanför lägenheten så jag är på rätt väg. Innan gjorde jag allt för att bli bäst i världen, men jag kämpade kanske för tufft. Nu strävar jag inte längre efter att bli bäst i världen. Och det är en lättnad att gå från att tänka på det 24 timmar om dygnet till att släppa det helt, säger Linus Thörnblad.
En ung skåning vid namn Linus Thörnblad glider över den personliga rekordhöjden 2.33 vid inomhus-VM och fixar ett svenskt brons.
21-åringen lyftes fram som Sveriges kommande storstjärna och framtiden såg ljus ut.
Linus Thörnblad skulle bli bäst i världen.
Sex år senare meddelar nu Lundapågen att karriären är över - vid 27 års ålder.
– Det känns ganska naturligt med tanke på allting som har hänt. Jag är sugen på att komma tillbaka som människa och komma tillbaka till ett normalt liv. Det här är något som har växt fram under en lång tid även om det var ett svårt beslut, säger Linus Thörnblad när SportExpressen.se når honom på onsdagseftermiddagen.
Drabbades av depression
2010 förändrades allt för Thörnblad.Höjdhoppsstjärnan hamnade i en djup mental svacka och drabbades av utbrändhet.
Depressionen slog hårt och gjorde så att han varken kunde träna eller umgås med vänner.
Kraven och pressen blev för mycket.
– De bästa åren i mitt liv har varit i samband med idrotten, men ibland händer det oväntade saker som man inte kan styra. Första året kunde jag inte träna någonting, det sista halvåret har jag börjat motionera lite och träna för att hålla mig i form, säger han.
– Det som har hänt har egentligen inget med själva idrottandet att göra, det har med personen som man är att göra. Jag gör det här med 120 procent och kanske ska man ligga på 95 procent. Jag har tänkt på träning, kost och teknik 24 timmar om dygnet.
Var det uteslutet att fortsätta?
– Jag hade kunnat åka runt och hoppa 2.25 och inte tränat så mycket, men det som krävs för att ta steget upp till 2.35 är enormt. Jag skulle inte klara av det mentalt. Jag skulle gärna ha gjort det här i många år, men det kan kosta mig alldeles för mycket. Det är inte värt det, det finns inget som är värt att hamna där jag har varit. Jag har varit där två gånger och efter den andra gången bestämde jag mig för att det fick räcka.
Hur har omgivningen reagerat på ditt beslut?
– De flesta har haft det här på känn, de vet vilket liv jag har haft de senaste 20 månaderna. Nu har jag vaknat till liv och kunnat hänga med för att göra grejer. Så de tycker att det är härligt, säger Thörnblad.
– Sedan finns det de som inte förstår mitt beslut och jag förstår att de tänker så. Jag själv hade inte förstått det för två år sedan. Vissa tror att det räcker med att man åker till Thailand i två veckor och sedan ska allt vara bra, men det är inte utbrändhet.
"Ta inte saker för givet!"
Efter bronsen i Moskva tog Linus Thörnblad ytterligare en inomhusmedalj.Han lyckades dessutom hoppa imponerande 2.38.
Men det största minnet från karriären kommer från Göteborg.
– EM på hemmaplan 2006 är den mäktigaste upplevelsen. Tänk 40 000 personer som klappar i takt, det var grymt. Bara att få uppleva ett mästerskap på hemmaplan, säger han.
Ångrar du något från karriären?
– Nej, det gör jag inte. Men det bästa rådet jag har att ge till andra aktiva är att uppskatta allt och inte ta saker för givet. Som elitidrottare får man allt serverat under karriären och jag tog själv saker för givet. Det ska man inte göra.
Vad händer nu?
– Jag försöker göra allt för att komma tillbaka och undviker att stressa och pressa mig själv. Jag vill komma tillbaka till vardagen och vill inte ta beslut om livet nu. Men i framtiden arbetar jag förhoppningsvis med idrotten, något med träning kanske.
Vad gör du i dag då? Första dagen som före detta friidrottsstjärna.
– Det är en rätt så skön dag. Jag gör en aktivitet varje dag. För sex månader sedan var jag inte utanför lägenheten så jag är på rätt väg. Innan gjorde jag allt för att bli bäst i världen, men jag kämpade kanske för tufft. Nu strävar jag inte längre efter att bli bäst i världen. Och det är en lättnad att gå från att tänka på det 24 timmar om dygnet till att släppa det helt, säger Linus Thörnblad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna några rader,med text...tack:)
Skriv, för bövelen!